Måste replya på detta

http://pompom.devote.se/blogs/25834049/kan-knappt-andas.htm
POMMELINE MASSA-MELLANNAMN BLEEKER, DU SUGER!
Man får inte skriva sådär, ever.
Jag blir ledsen när jag läser sånt.

Du är älskad. Av många.
Du skulle saknas, brutalt - inte minst av mig.
SKÄMS som ens tror sådär.
Fy vad arg jag blir!

Slapp

Jag sitter i min säng, ska strax titta på "Den Otroliga Vandringen" - min absoluta älsklingfilm när jag var liten.
Det är en sån film som man ser, tänker inte mer på den men glömmer aldrig bort den. Den är superfin!

Jag äter riskakor också. Och pratar med min favoritdidds. Me like her mucho.
I morgon ska jag skippa filosofin, råd från mamma. Har inte gjort läxan så wtf - onödigt att gå.

12 again - ja, som 17 again.

Tittar på Peter Pan efter ett låååångt arbetspass.
En lång arbetshelg om jag ska vara öppen och ärlig.
Som filmsällskap har jag liten chihuahuabebis på 2,5 veckor, Pringles och läsk. Bäst.
Jeremy Sumpter, aka Peter Pan, var anledningen till att mitt hjärta slog när jag var 12 år.
Jag förstår precis hur jag tänkte.
Återfall, big time. Dock känner jag mig lite som en pedofil nu eftersom han typ var 13 år.
LOL: